lördag 15 augusti 2015

Johan Robertssons (A)

Mikael Wilhelm Matsson ägde gården i mitten av 1800-talet. Mikael var son till Mats Johansson som gifte sig med en dotter till Olof Danielsson, Catharin Olofsdotter, f. 1789 som ärvde ena halvan av Olofs hemman. Den andra delen innehades några år av Olofs son Olof Olofsson. Mats Johanssons hemman delades i sin tur och sönerna Mikael Wilhelm Matsson och Erik Abraham Matsson ärvde var sin del. Mikael Matsson dog i 50-årsåldern och 1877 blev Robert Jonsson från Byssträsk ägare till den delen.

Robert Jonssons familj vinkar avsked till brodern Rickard Jonsson och hans fru Anna



Mangårdsbyggnaden, som var en typisk västerbottensgård, var hela 22 meter lång. Gården byggdes troligen i slutet av 1700-talet. Ladugården från 1800 var ursprungligen av en vanligt förekommande typ i Västernorrlands inland. Den var anlagd på sluttande mark med ladugårdsdelen i den nedre delen med gödselstan under den del där kreaturen fanns. Gödseln skyfflades ner genom en lucka i ladugårddsgolvet. I den övre delen låg höskullen. Vid ombyggnad 1937 anlades ladugårdsdelen i det undre planet. 1943 redovisas att gården hade 1 häst, 6 kor, 4 ungdjur, 1 svin och 8 höns.
Mangårdsbyggnadens planlösning bestod av kök med tre fönster, en kammare, salen med fyra fönster samt kamrar med två fönster på vardera. Uppepå var en oinredd kallvind som Göta Thiger, dotter till Johan Robertsson, minns skulle knäskuras varje vår. Sommartid sov man ibland uppe på vinden. Huset reparerades 1934. Murstocken flyttades och centralvärme installerades.
Familjen flyttade ut till bagarstugan på sommaren men när telefonväxel installerades i mangårdsbyggnadens kammare måste man hålla sig inne för att passa växeln. Telefonväxeln var kvar hos Johan Robertssons så länge Göta bodde kvar hemma. När hon flyttade installerades växeln i Ararat. Bagarstugan, som byggdes 1800, revs när lillstugan som finns där idag byggdes. I bagarstugan fanns längst upp mot mangårdsbyggnaden en vedbod, därefter en källare, snickarbod och bagarstuga. I gårdsbildningen ingick även en förmånsstuga från 1878, en bod eller härbre i två våningar samt en loge. I anslutning till gården ska ha funnits en salpeterlada. Grundstenarna fanns kvar när Göta växte upp.


1912 gifte sig Johan Robertsson med Johanna (Hanna) Olofsson f. 1890. Sommaren samma år slog åskan ner i det stora huset och samtliga fönsterrutor krossades. Kammargolvet brandskadades men elden spred sig som tur var inte.
1951 revs den gamla mangårdsbyggnaden och Ture, Johans son byggde ett nytt modernt hus på samma tomt. Timret till den gamla västerbottensgården hamnade troligen i en kolmila nea hea. Det nya huset brann ner till grunden påsken 1980. Ture och hans familj hade mer än tio år tidigare flyttat till Västerås. Idag finns Hannas lillstuga kvar samt förmånsstugan.




Kaffetår hos Johan Robertssons i slutet av 1920-talet. Personer fr. v: Hanna, Johan, Dolly, Thure samt okänd.
  

2 kommentarer:

  1. Hej Roland,
    Jag finner ett sakfel under bilden där dom vinkar farväl.
    Det är Johan Robertssons familj som vinkar farväl till brodern Richard Robertsson med fru Anna. Johan och Richards far, Robert Jonsson, vinkar också avsked.
    Senare står det att det nya huset brann ner 1979, det var påsken 1980 som det brann ner.

    Med vänlig hälsning
    Erling Robertsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Erling!
      Roligt att du hittat till min blogg. Det är väl mest korrekt att säga att det är Johan Robertssons familj som vinkar adjö, eftersom han tagit över gården vid detta tillfälle.
      Datumet för branden hittade jag i en klippbok där dateringen tydligen är felaktig. Du om någon borde ju veta när det brann, om du är den jag tror du är.
      /Roland T

      Radera