Mat för dagen (2) - Brödbak

Tunnbröd bakades i regel två gånger om året, på hösten medan det ännu var acceptabel värme i bagarstugan samt på våren då det återigen var tillräckligt varmt. Brödet skulle sedan räcka för sommarens respektive vinterns behov. Brödet förvarades i bodarna i speciella brödtinor.

Brödstöpan (degen) sattes dan före baket och härden eldades upp tidigt på morgonen för att man skulle få lämplig värme på ugnshällen fram på förmiddagen. Ofta gick man ihop om baket och delade på uppgifterna. Någon kavlade ut och någon skötte gräddningen.

Bakungnar fanns i Johan Thigers lillstuga, hos Pelle Thigers innan huset brann ner och hos Johan Robertssons. Bakugn fanns också på Golia men huset revs före mitten av 1940-talet. I Hanna Robertssons lillstuga, som byggdes i slutet av 1940-talet, fanns också en bakugn liksom i Assar Thiges källare nea hea. På senare tid bakade man oftast hos Ingemar Thigers eller Assar Thigers.

Idag nyttjas bystugans bagarstuga regelbundet för tunnbrödbak.

Johan Thigers (F)

Mangårdsbyggnaden, som angetts vara från 1860-talet, finns fortfarande kvar. Innan landsvägen byggdes från nollpunkten (kurvan vid kapellet) till Tallträsk hade huset ingång mot kyrkvägen genom byn. I samband med att ingången förlades till motsatt långsida fick byggnaden ett inbyggt trapphus. Mangårdsbyggnaden är av korsbyggnadstyp med murstocken centralt placerad mitt i byggnaden.

Det berättas att gården ursprungligen byggdes upp i den Golia som tillhörde Johan Thiger sedan storskiftet. Gården ska ha flyttats till byn omkring 1900. Golia odlades upp på 1890-talet och ända in på 1950-talet slogs vallhö där. I Golia fanns två hölador. De är idag borta och lägdorna är igenplanterade.

Svenska gods och gårdar anger att bagarstugan eller undantagsstugan som står på gården härstammar från 1850 och är troligen det äldsta boningshuset i byn. Huset har kvar den gamla öppna spishärden. Stugan var undantagsstuga för Håkan Thiger och har varit bagarstuga genom åren.

I ängen nedanför huset invid platsen för den gamla transformatorn finns eller fanns en tomt efter en ladugård. Ladugården ska ha delats mellan Pelle och Johan Thiger innan den revs och bröderna uppförda var sin ladugård. Vid landsvägen enligt den gamla sträckningen låg sommarladugården. Mellan den och Hembäcken låg på ovansidan av gårdsvägen sågplatsen där Ingemar Thiger bedrev sågverksrörelse i mindre skala. I nedre änden av Lolägda och Kvarnstycke fanns vid gamla landsvägen en loge och mitt emot vid stenröset en rökbastu.

Min yngsta bror Samuel eller Sampe bor idag i föräldrahemmet som han nyligen reparerat.

Dagmar Karlsson och Göta Robertsson (Thiger) med barnen Majbritt, Mattis
eller Marianne. Johan Thigers i bakgrunden. 1930-talet

Undantagsstugan på Johan Thigers i bakgrunden. Personer: syskonen Mary,
Dagmar, Ingemar och Levi. Två fr. v.: Göta Thiger (Robertsson) samt Elmy
Karlsson.

Dagmar och okänd i snön på Johan Thigers gårdsplan. I bakkrunden
undantagsstugan med förstutrapp under tak samt längst bak i bilden
sommarladugården.

Hulda och Johan Thiger, min farmor och farfar.

Pelle Tigers/Assars (E)

Pelle Tigers gård uppe i byn låg längs med byvägen från Vahlbergs och ut mot stora landsvägen. Enligt uppgift skulle mangårdsbyggnaden ha uppförts 1912, Huset innehöll på bottenvåningen farstu, kök, kammare och sal, I salen hölls byskola innan skolan i Bergsgården byggdes. På övre våningen fanns ett rum som utgjorde lärarinnans bostad. Lärarbostaden låg i den del av huset som vette mot Johan Robertssons.

Helgen efter midsommar 1929 brann byggnaden ned. Assar Thiger berättade för sonen Per, att han och fadern hade varit i skogen eller fiskat och var på väg hem. När de kom uppför lia såg de att spåntaket redan stod i lågor. Inget fanns att göra. Göta i granngården var ensam hemma. Föräldrarna var borta i Bratten på frikyrkogudstjänst. Hon bevittnade brandförloppet och var hela tiden livrädd att elden skulle sprida sig till Johan Robertssons loge som låg ganska nära och till andra byggnader på gården.

Pelle Thigers mangårdsbyggnad och bagarstuga/ladugård skymtar i bakgrunden. I bakgrunden ses också lägdan ovanför Ararat med ett potatisland.

På nedre sidan av byvägen låg en sammanbyggd bagarstuga och ladugård. Två år efter att mangårdsbyggnaden förstörts av brand var det ladugårdens och bagarstugans tur att bli lågornas rov. Det här var i myrslåttertider, minns Göta. Göta och Henry Karlsson, en svärson till Jonas Robertsson, hade städslats av Hulda i Ararat att hjälpa till med starrslåtter på Stormyran. Göta passerade bagarstugan kl. 07.00 på morgonen och växlade några ord med Adny, en dotter till Pelle Thiger, som höll på att göra upp eld för att baka senare på dagen. Klockan 13.00, när Göta och Henry var uppe i Ararat för att äta lunch, såg de att det rök det kring skorstenen på bagarstugan och att elden höll på att ta sig ordentligt. Pelle och Anna Thiger bodde i bagarstugan medan de byggde nytt nea hea efter branden 1929. Vid tidpunkten för den senare branden bodde Pelles dotter Adny och hennes man tillfälligt där. Av gårdsbildningen uppe i byn återstod nu endast en bod som stod kvar till för ett antal år sedan då den revs av nuvarande ägare.  

Gården nea hea byggdes 1930/1931. Ladugården på det nya stället var troligen klar något senare. På ett foto taget från Ivar Thigers syns det färska trävirket på ladugården. Troligen hade en ombyggnad eller tillbyggnad gjorts på ladugården som rödfärgades 1942 eller 1943.

Nya huset nea hea som stod färdigt efter branden 1931.

Pelle, Assar och Anna Thiger