Roland Tiger
Så här i pandemi-/coronatider kan det finnas anledning att
rikta blickarna bakåt i tiden till utbrott av virussjukdomar som föregått den
som vi nu drabbas av. Det mest drabbande av virusutbrottet under förrförra
seklet var spanska sjukan, som plågade världen och lämnade ca 50 000 000
avlidna i sitt spår. I Sverige drabbade spanskan med en mild form i början av
1918 för att återkomma med en aggressivare form senare under året. I Norrland
drabbades många under 1920. Här var Norrbottens och Jämtlands län hårdast
drabbade. I Sverige som helhet dog ca 37 000 i spanskan, kanske fler.
 |
| Provisorisk sjukförläggning i Östersund 1918 |
Startade i Kansas, tror man
Troligen startade pandemin i en militärförläggning i Kansas bland soldater som skulle skeppas över till Europa och det pågående kriget där. Spanskan fick fäste och omfattande spridning på första världskrigets slagfält. På grund av censuren hos de stridande nationerna hindrades spridning av nyheter om sjukdomen. I Spanien, som inte var inblandad i kriget, var öppenheten om sjukdomen utan begränsning. Därför fick sjukdomen i folkmun heta Spanska sjukan trots att Spanien inte var upphov och orsak till sjukdomen.Ingen konsekvent strategi mot smittspridning
Det fanns i vårt land ingen landsomfattande och genomtänkt strategi för att hindra spridningen av spanskan. Varje kommun eller stad förutsattes sätta in lokala åtgärder. I Göteborg, för att ta ett exempel, stängdes biografer, dansställen m fl och spårvagnstrafiken begränsades. Svenska armén insåg å sin sida inte allvaret i pandemin utan kallade in tusentals män till repetitionsövning vilket ökade på antalet drabbade bland de trångt förlagda soldaterna. Rent allmänt stod man sig frågande till vad som var upphovet till smittan. Virus hade man inte upptäckt än. Organismen var många gånger mindre i storlek än bakterier och det skulle dröja tills man fick elektronmikroskop som hade en förstoringsgrad som kunde upptäcka virus.Många dödsfall 1918
Så här 100 år efter utbrottet finns ingen kvar som har förstahandserfarenheter av spanskan. Vi får nöja oss med historieskrivning, forskning och efterlevandes berättelser som förts vidare i släkten. Jag har gått igen församlingsboken för Lycksele församling/Död- och begravningsböcker 1913-1927 för att undersöka vilken dödsorsak som noterats för de avlidna i församlingen under tidsperioden 1918-1920. Man kan förmoda att det i somliga fall rått osäkerhet om vad som orsakat dödsfallen. Lunginflammation var t.ex. ett vanligt tillstötande sjukdomsförlopp till följd av olika andra underliggande sjukdomstillstånd. Penicillinet, som upptäcktes 1928, skulle dröja till 1941 innan det började användas i sjukvården, bl a i kamp mot lunginflammation. I september 1918 dyker de första noteringarna om spanska sjukan som dödsorsak upp.1918 noteras 147 dödsfall inom Lycksele församling. 35
orsakades av spanskan (23,8 %)
1919 noteras 120 dödsfall varav 11 orsakats av spanskan (9,1
%),
1920 noterades 114 dödsfall varav 8 orsakats av spanskan (7
%)
Bäverträsk skonades
När jag går igenom församlingsböckerna för Lycksele
församling 1918-1920 upptäcker jag till min förvåning att spanskan helt skonat
byn Bäverträsk. Dödsfall i spanskan kan ses i Fäbodliden, Byssträsk,
Husbondliden, Gäddträsk m fl. Den hårdast drabbade byn verkar Vägsele ha varit
där flera fall noterats. En familj i Vägsele drabbades särskilt hårt: Klara
Viktoria Nilsson f. Tiger f. 1888 dog 18/11 1918 i spanskan. Kort därefter dog
dottern Alfild Elisabeth f. 1909, därefter sonen Olof Fredrik f. 1913 och sedan
sonen Bertil Viktor f. 1916. För att ytterligare fördjupa tragedin dog sonen
Nils 2 timmar gammal. Modern dog alltså i barnsäng och det nyfödda barnet någon
timme efter födseln.
Fadern Viktor August Nilsson f. 1882 b lev änkeman med en
son kvar i livet. 1929 gifte han om sig med Maria Karolina Andersson f. 1885.
