Mikael Wilhelm Matsson ägde gården i mitten av 1800-talet.
Mikael var son till Mats Johansson som gifte sig med en dotter till Olof
Danielsson, Catharin Olofsdotter, f. 1789 som ärvde ena halvan av Olofs hemman.
Den andra delen innehades några år av Olofs son Olof Olofsson. Mats Johanssons
hemman delades i sin tur och sönerna Mikael Wilhelm Matsson och Erik Abraham
Matsson ärvde var sin del. Mikael Matsson dog i 50-årsåldern och 1877 blev
Robert Jonsson från Byssträsk ägare till den delen.
 |
| Robert Jonssons familj vinkar avsked till brodern Rickard Jonsson och hans fru Anna |
Mangårdsbyggnaden, som var en typisk västerbottensgård, var
hela 22 meter lång. Gården byggdes troligen i slutet av 1700-talet. Ladugården
från 1800 var ursprungligen av en vanligt förekommande typ i Västernorrlands
inland. Den var anlagd på sluttande mark med ladugårdsdelen i den nedre delen
med gödselstan under den del där kreaturen fanns. Gödseln skyfflades ner genom
en lucka i ladugårddsgolvet. I den övre delen låg höskullen. Vid ombyggnad 1937
anlades ladugårdsdelen i det undre planet. 1943 redovisas att gården hade 1
häst, 6 kor, 4 ungdjur, 1 svin och 8 höns.
Mangårdsbyggnadens planlösning bestod av kök med tre
fönster, en kammare, salen med fyra fönster samt kamrar med två fönster på
vardera. Uppepå var en oinredd kallvind som Göta Thiger, dotter till Johan
Robertsson, minns skulle knäskuras varje vår. Sommartid sov man ibland uppe på
vinden. Huset reparerades 1934. Murstocken flyttades och centralvärme
installerades.
Familjen flyttade ut till bagarstugan på sommaren men när
telefonväxel installerades i mangårdsbyggnadens kammare måste man hålla sig
inne för att passa växeln. Telefonväxeln var kvar hos Johan Robertssons så
länge Göta bodde kvar hemma. När hon flyttade installerades växeln i Ararat.
Bagarstugan, som byggdes 1800, revs när lillstugan som finns där idag byggdes.
I bagarstugan fanns längst upp mot mangårdsbyggnaden en vedbod, därefter en
källare, snickarbod och bagarstuga. I gårdsbildningen ingick även en
förmånsstuga från 1878, en bod eller härbre i två våningar samt en loge. I
anslutning till gården ska ha funnits en salpeterlada. Grundstenarna fanns kvar
när Göta växte upp.
1912 gifte sig Johan Robertsson med Johanna (Hanna)
Olofsson f. 1890. Sommaren samma år slog åskan ner i det stora huset och
samtliga fönsterrutor krossades. Kammargolvet brandskadades men elden spred sig
som tur var inte.
1951 revs den gamla mangårdsbyggnaden och Ture, Johans son byggde ett nytt
modernt hus på samma tomt. Timret till den gamla västerbottensgården hamnade
troligen i en kolmila nea hea. Det nya
huset brann ner till grunden påsken 1980. Ture och hans familj hade mer än tio
år tidigare flyttat till Västerås. Idag finns Hannas lillstuga kvar samt förmånsstugan.
 |
| Kaffetår hos Johan Robertssons i slutet av 1920-talet. Personer fr. v: Hanna, Johan, Dolly, Thure samt okänd. |
