Skolan (2) - Den ambulerande skolan

När skolundervisning startade i Bäverträsk är inte klarlagt. Dock finns uppgifter på att ambulerande (kringflyttande) skola bedrivits på ett par ställen i byn. I Hammarbergs fanns ett större rum på övervåningen med välvt tak eller tredingstak där skola hölls i början av förra seklet. Emma Olofsson, Byssträsk var en av lärarna som verkat i byn. Skolan flyttade så småningom till Pelle Thigers, där skola hölls i salen på bottenvåningen. Lärarinnan bodde i ett gavelrum på övervåningen som vette mot Johan Robertssons. I denna ambulerande skola började Ragnhild Bergström sin lärargärning. Hon kom att undervisa byns elever i över 40 år.

Pelle Thigers sett från Johan Robertssons. I vänstra delen av bilden syns
bagarstugan och ladugården och ovanför hästryggen skymtar mangårdsbyggnaden,
där skolan höll till på bottenvåningen och lärarinnan bodde på övervåningen.

Den ambulerande skolan inledde terminen i augusti. Med avbrott för potatislov och jullov fortsatte undervisningen till februari. Då flyttades skolundervisningen till Aspås. Det sas att man utbildade böndernas barn på hösten och torparnas barn på våren. 1929 brann Pelle Thigers och skolan blev hemlös. Innan skolan i Bergsgården var byggd fick skolundervisningen ske i Holmgård. Dolly Axelsson som var fosterbarn hos Johan Robertssons i byn fick sin undervisning i Holmgård. Hon fick ligga över hos lärarinnan under veckorna eftersom det var för långt för henne att ta sig till och från skolan varje dag. Lewi Thiger, min fars yngsta bror, f. 1923 fick däremot sin undervisning i grannbyn Bratten av någon anledning.

Skolan (1) - folkskolestadgan och seminarium för småskollärare i Lycksele

Den svenska folkskolan inrättades 1842 med syfte att skapa en allmän och obligatorisk undervisning. I Folkskolestadgan föreskrevs skolplikt för alla barn. Eleven skulle börja skolan senast vid nio års ålder. Vidare föreskrevs att det skulle finnas minst en fast skola med en seminarieutbildad lärare i varje socken. Brist på skolbyggnader och utbildad lärarpersonal bromsade länge folkskolans utveckling.

1860 tillkom folkskoleinspektionen med 20 inspektörer i landet som aktivt kom att bidra till förbättring av skollokaler och undervisning. Folkskoleinspektören i Lycksele lappmark hade att att inspektera samtliga skolor i Lycksele, Åsele, Dorotea, Örträsk, Fredrika, Vilhelmina, Stensele, Tärna, Sorsele och Malå. Folkskoleinspektören K. L. Österberg, som verkade i Lycksele lappmarks skoldistrikt från 1904 och elva år framåt vittnade om den den bristande kontrollen över skolgången ute i socknarna. Ofta glömdes skolpliktiga elever bort under flera år och till och med under hela skolpliktstiden. Matriklar infördes så småningom där de skolpliktiga eleverna noterades liksom uppgifter om  närvaro och skolresultat.

Småskollärarinneseminariet i Lycksele

Ett tvåårigt småskollärarinneseminarium fanns i Lycksele. Småskollärare som genomgått denna utbildning fick ofta axla ansvaret för ambulerande (kringflyttande) mindre folkskolor ute i socknarna och klara av elever från årskurs ett till sex. Bristen på skollokaler var stor och vanligtvis fick den ambulerande folkskolan inhysas i ett större rum i någon bondgård.

Enligt skolinspektören Österberg fanns 20 folkskolor 1904, varav 17 ambulerande. Lärarkåren i Lycksele socken uppgick till 21 personer. 1921 fanns 55 skolor varav 27 ambulerande med en sammanlagd lärarkår på 59 personer. Antalet skolhus hade ökat från nio till tjugofem.