fredag 24 mars 2017

Skolan (3) - Bergsgården

1937 byggde Adolf och Ragnhild Bergström en skol- och bostadsbyggnad i Bergsgården tre km från byn. Skolbyggnaden ägdes av paret Bergström och skoldelen hyrdes ut till skolstyrelsen. Adolf hade kommit till orten genom vägbyggnationerna, han liksom Nisse Backlund och Hjalmar Näsström. Bengt och Algöt Fransson köpte senare skolan av Bergströms. Bengt hade sin verkstad som träsnidare i ett rum intill skolsalen och Algöt stod för skolbespisningen på övervåningen dit eleverna marscherade i samlad tropp med varsin pall att sitta på vid matbordet. Skolan skulle betjäna elever ända från Bäverträsk till Älgträsk och detta var en av anledningarna till att skolan placerades så avskilt men på rimligt avstånd till alla delar av upptagningsområdet. Den stod där i ensamt majestät med Stenträskmyren åt ena hållet och den täta granskogen nedanför där man ibland kunde skönja blänket från Stennässjön. Skolan var en s.k. B-skola vilket innebar att man hade intagning vart annat år. Ena året fanns årskurserna 1, 2 och 5 och andra året 2, 4 och 6. När det blev sjuårig folkskola skjutsades barnen i årskurs sju till Furuvik eller Umgransele. Vartannatårsintagningarna gjorde att föräldrar till sexåringar stod inför valet att låta barnen börja vid sex års ålder eller vänta två år till de blev åtta. De föräldrar som vill sätta sina sexåringar i skolan fick inför terminsstarten åka till Lycksele för att testa sina telningars skolmognad.

Skolan i Bergsgården , ingången till bostadsdelen. Vid väggen står Adolfs DKW
parkerad. Ute på gräsmatta sitter Ragnhild och sonen Sten-Sture.





















Skolan saknade wc i skoldelen. En länga med torrdass stod nedanför skolan vid skogskanten. På samma sida av Vilhelminavägen mot Bäverträsk till låg en liten bollplan och intill en större vattenpöl med intressant insektsliv på vårarna. Bl.a. var det gott om stora dykarbaggar. I skogen nedanför vägen byggdes kojor på lunchrasterna. De förrädiska höstisarna lockade de djärvaste till våghalsig jumpning på de dyiga vattensamlingarna på myren ovanför skolan.

Ragnhild Bergström med elever vid Bergsgårdens skola. Fr. v. övre raden:
Solveig Backlund, Edit Backlund, Vivianne Nordgren, Inga-Britt Nordgren,
Eleine Magnusson, Ragnhild Bergström, Bror-Allan Alfredsson, Daniel Karlsson,
Jan Karlsson, Åke Oskarsson.
Nedre raden fr. v.: Bror Backlund, Tor Karlsson, oidentifierad, Stig Karlsson,
Leidulf Johansson, Stig Johansson, Jan-Elis Nordgren.
























Min svåger Einar Norgren, som bodde i Björkhagen, började skolan 1938. Året därpå hade Adolf Bergström skollärarinnans man skaffat en DKW som han utförde skolskjutsar med. Einar hann åka skolskjuts några dagar höstterminen 1939 innan kriget bröt ut och bensin och däck reserverades för försvaret och andra samhällsfunktioner som måste upprätthållas. Adolf lämnade in sina däck till järnvägens godsmottagning och där fick dom ligga till kriget var slut undan för försvarets argusögon. Einar kunde inte promenera de fem kilometerna från Björkhagen till skolan i Bergsgården. En tid fick han bo hos släktingar i Holmbo. Därefter bodde han hos Axel Johansson i Nya Yppersta. Axel var strängt religiös och Einars tillvaro och rörelsefrihet blev begränsad vilket ledde till otrivsel. Einar hade också svårt att sova och vaknade ofta mitt i natten av ljudet från Axels astmatunga andning och hans inhalerande av någon slags medicinsk rök som skulle lindra anfallen.

Lärarinnan Ragnhild Bergström tillsammans med elever på trappen till
skolingången. Fotot taget på 1930-talet. 



















Fr.o.m. tredje klass förutsattes Einar kunna gå hela de fem kilometerna till och från skolan. Det var tröttsamt för en så ung människa speciellt när snöröjningen var eftersatt eller dröjde. Einar var ofta trött i och efter skolan p.g.a. den långa skolvägen. Någon gång kunde en bil med gengasaggregat stanna till på vägen och ge Einar skjuts till eller ifrån skolan.

Idag finns inte mycket som minner om skolan i Bergsgården. Den är riven sedan många år. Kvar finns endast den gapande källargrunden med vattenlednings- och värmeledningsrör pekande åt alla håll.

3 kommentarer:

  1. Hjärtligt tack för en intressant blogg! I Bergsgårdens skola gick jag mitt första skolår strax före mitten av femtiotalet. Min far var pastor i Bäverträsk i början av femtiotalet. Mina föräldrar - Anna-Stina och Bertil Jakobsson - flyttade sedan till Malmberget, och jag har bara varit i Bäveträsk en gång sedan barndomen. Det var på 70-talet, minns inte exakt vilket år.
    Det är roligt att kunna känna igen så pass många namn, dina förälddrars givetvis, men även Verner Tiger, som jag minns från hans besök i Malmberget. Han var också den som rekommenderade det piano som vi köpte när jag ville ägna mig åt pianospel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du tar del av min blogg om min hemby Bäverträsk. Det gläder mig. Faktum är att orsaken till att jag fann mig föranlåten att berätta om min hemby var ett inslag i din bror Carls blogg "Flaskpost" där han försökte hitta något om den by där han som predikantbarn vistades ett antal år. Resultatet av hans efterforskningar var tämligen magert. Däremot fann jag själv stort nöje i att läsa hans minnen från solförmörkelsen juni 1954. Jag beslöt mig för att försöka göra Bäverträsk mer synligt, ett sätt att hedra alla som bott och arbetat i byn och dem som fortfarande bor kvar, bl.a. min lillebror Samuel. Underlaget är bl.a. innehållet i en historik jag gjorde till invigningen av byastugan för att antal år sedan.

      Radera
  2. leidulf johansson är min farmors bror :)

    SvaraRadera